Omställningsarbetet, steg för steg – Del 1. Därför fordrar transporterna ett energi- och klimatfokus
En förutsättning för industrialiseringen och global handel var att möjliggörande godstransporter utvecklades samtidigt. Innan industrialismen hanterades lokala varuflöden med vagn kopplat till dragdjur med sina mycket påtagliga lokala miljöproblem. Längre interkontinentala transporter utfördes fram till andra hälften av 1800-talet uteslutande av segelfartyg. Introduktionen av ångmaskiner och senare förbränningsmotorer innebar effektivare och billigare transporter som möjliggjorde en lokal, regional och globaliserad industri och handel.
Till en början tycktes de nya transportlösningarna med förbränningsmotorer vara helt utsläppsfria med endast gasformiga emissioner som spårlöst försvann ut i luften! Inledningsvis var den mest påtagliga miljöeffekten järnvägar och vägars markintrång och tillhörande barriäreffekter. Negativ påverkan på hälsa, natur och miljö beaktades inte särskilt mycket. I takt med ekonomisk utveckling ökade transporterna med tillhörande trafikökning inom samtliga trafikslag. Det ledde till en allt sämre luftkvalitet. Trafikens klimatpåverkan var för allmänheten ett i stort sett okänt problem. Detta trots att växthuseffekten var känd sedan 1820-talet (Fourier) och människans klimatpåverkan genom fossil förbränning och tillförda klimatgaser sedan slutet av 1800-talet (Arrhenius)
Efterhand gick det inte att ignorera trafikens negativa påverkan på hälsa, natur, miljö. Det har lett till åtgärder som effektivare förbränning, efterbehandling av avgaser, renare bränslen, en rad regelverk som förbud mot giftiga bottenfärger, dubbelskrov etc. Konkreta exempel är eliminering av bly i bensin och minskat svavelinnehåll i olja och diesel. Nu, dryga 150 år senare finns det tekniska lösningar som minimerar flertalet av trafikens negativa påverkan på natur, hälsa och miljö. Dagens fordon och farkoster har emellertid en teknisk och ekonomisk livslängd på 30-50 år. Det innebär en lång tid till dess att nya lösningar fullt ut ersatt gammal teknik.
Transporternas kvarstående och största ”nöt att knäcka” utgörs av klimatpåverkan genom utsläpp av klimatgaser och tillhörande beroende av fossil energi. Globalt utvinner vi ungefär 100 miljoner fat olja per dygn. Av dessa används 60 miljoner fat för transporter, varav 25-30 miljoner fat används för godstransporter. Ett fat olja motsvarar 159 liter. Lågt räknat förbrukar de globala godstransporterna därmed hissnande 4 miljarder liter olja per dag. Räknar vi sedan om detta till utsläpp av växthusgaser med en faktor 3,3 kg/l innebär det lite drygt 13 miljarder kg koldioxidekvivalenter per dag. Kalkylens detaljer kan ifrågasättas men poängen är att översiktligt visa på utmaningens storlek. Det är ingen enkel sak att globalt eliminera godstransporternas utsläpp av klimatgaser. Bara i Sverige säljs ca 5,5 miljoner liter dieselolja per år för transporter. Om vi antar att 60% kan härledas till godstransporter är det 3,3 miljoner liter vi ska ersätta…
I del 2 kommer vi behandla mätning av ett nuläge med stöd av NTMCalc 5.0…
