Rapport för projektet “Beslutsfattarstöd – digitala emissionsberäkningar för intermodal ShortSea” nu tillgänglig

I april 2020 initierade Trafikverket forskningsprojektet ” Beslutsfattarstöd – digitala emissionsberäkningar för intermodal ShortSea” med slutrapportering den 30 juni 2021. Slutrapport med avslutande seminarium under hösten 2021 utgör rapporteringen av projektet.

Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på Trafikverket hemsida för forskning och utveckling: Läs rapporten

Sammanfattning på svenska

Tidigare projekt kring stödjande system för mer hållbara transportkedjor har inneburit en begränsad praktisk tillämpning. En orsak är att de oftast gjorts utan förankring hos tänkbara användare samt att data varit alltför generell och därmed inte tillräcklig för skarpa affärsbeslut. Vidare saknades analys av vem som effektivast kan driva utvecklingen mot mer hållbara transporter genom exempelvis intermodala lösningar. Av detta skäl beslutades att inleda projektet genom att intervjua en mängd aktörer för att dels förstå affärslogiken kring intermodal ShortSea bättre och dels kunna identifiera vilken aktör som ska vara huvudsaklig målgrupp för ett kommande verktyg. Med en tydlig målgrupp tydliggjordes behov och därmed verktygets utformning för att kunna bidra i processen att skapa mer hållbara intermodala transportlösningar.

Den inledande fasen ägnades därför nästan uteslutande åt omfattande djupintervjuer med dessa intressenter för att säkerställa att vi uppfattat behovet av ett beslutsfattarstöd på rätt sätt. Det kan tilläggas att deltagarna i referensgruppen ställt upp utan undantag och under hela projektet responderat generöst trots det ansträngda pandemiläget, vilket vi tolkar som att området har ansetts angeläget.

Intervjuerna kompletterades under projektets gång med två digitala workshops med stor uppslutning där vi sökte och fick återkoppling på våra preliminära slutsatser. Vid båda digitala workshopen deltog ca 40 personer. Deltagare i projektets referensgrupp med totalt 26 organisationer, tillika intervjurespondenter var:

Varuägarföretag:            11

Hamnar:                           5

Rederier:                          3

Åkerier:                             1

Speditörer:                       3

Järnvägsbolag:                3

I tillägg till dessa aktörer fördes löpande dialog med Short Sea Schedules i Norge om samverkan via ett API (Application Programming Interface) samt med en rad branschrepresentanter inom relevanta områden.

Under projektets gång har inriktningen gradvis korrigerats med hänsyn tagen till intervjuer och diskussioner med marknadens aktörer. Den första nödvändiga och förvisso uppenbara korrigeringen var att överge avgränsningen till enbart ShortSea för att inkludera även väg och järnväg. Under intervjuerna tydliggjordes också att den viktigaste rollen för logistikkedjornas utformning var varuägarna genom sina varuförsörjningsstrategier.

Möjligheten till intermodala lösningar är i stor utsträckning knutet till krav från varuförsörjningsstrategin där ett mål bör vara hållbar logistik. Vi valde därför bort en ”tvingande” specificering av intermodalitet som kan begränsa möjliga hållbara lösningar.

Slutligen fann vi att hållbara lösningar endast kan få reellt fäste om de passar in i ett affärsmässigt sammanhang och tillhörande affärslogik. Av detta skäl skiftade vi fokus och tyngdpunkt från enbart ett digitalt beslutsfattarstöd genom att komplettera med en mer fullödig processbeskrivning för hur hållbara logistiklösningar bör utvecklas och vidmakthållas. I våra intervjuer, och således inarbetat i processbeskrivningen, framkom också tydligt att hållbara logistiklösningar som består och utvecklas endast kan åstadkommas om deras utfall följs upp kontinuerligt.

 Samlade slutsatser

Etablering av hållbar logistik är inget projekt med ett slut utan en ständigt pågående process som påverkas av en rad förändringar avseende funktion och krav. Ett beslutsfattarstöd ska därför möjliggöra ett större fokus på logistikens utvecklingsprocess och inte bli en förevändning för att undvika ett djupare engagemang. Alla som agerat inom logistikverksamheter vet att det är summan av alla små detaljer som gör resultatet, vilket därför fordrar ständig vaksamhet med ett operativt, taktiskt och strategiskt fokus.  Bristande fokus riskerar alltid att logistiken driver iväg i oönskad riktning. En utveckling i önskad riktning fordrar…

… beaktande av EU:s klimatarbete och krav för transport och logistik, globala trender och effekter av COVID-19. Sammantaget ställer dessa faktorer helt nya och hårdare krav på ägare, företagsledning och affärsmodeller. En passiv hållning på dessa områden kommer att leda till kommersiella förlorare.

… att processen för hållbara logistiklösningar inom affärsdrivande företag börjar hos ägare och företagsledning och lämpligen utgår ifrån en varuförsörjningsstrategi. Denna bör formas utifrån ett helhetsperspektiv och i företagets ledningsgrupp, inklusive logistikledning. Utformningen av varuförsörjningsstrategin anger företagets ambitionsnivå när det gäller risk, påverkan, kontroll och systematiskt arbete för hållbara logistiklösningar.

… att varuförsörjningsstrategin ges konkret påverkan på logistikens utvecklingsprocess med tydliga målangivelser vars verkställighet kan stärkas genom implementering av interna styrmedel, exempelvis policys.

… att företagets logistikledning äger varuförsörjningsstrategins genomförande, uppföljning och återkoppling. Som en konsekvens av det måste logistikledningen också utrustas med motsvarande resurser, mandat och auktoritet.

… en effektiv och robust datafångst från logistikverksamhetens alla delar med relevanta och tillförlitliga data som möjliggör ett IT-baserat beslutsfattarstöd för intermodala logistiklösningar

… att etableringen av ett IT-baserat affärsstöd för hållbara logistiklösningar kan integreras i övriga existerande affärsstöd hos varuägaren. Det är även viktigt att undvika en övertro på systemstöd. Visserligen räknar datorer sällan fel eller ger oriktig vägledning, MEN ofta blir svaret fel på grund av felaktiga indata, felformulerad fråga eller att beslutsregler i systemstöd ansatts på ett orimligt sätt som exkluderar mer hållbara lösningar.

… upprättandet och uppföljning av avtal med logistikleverantörer som ofta är en svag länk bl.a. inom sjöfarten ges en större systematik för att undvika avtalslösa relationer. Utformning, ömsesidigt utvecklingsarbete, avtalets längd samt grundläggande formalisering är aspekter som bör förstärkas.

… att stödsystem som redan finns idag hos ett fåtal stora varuägare utvecklas och förbättras i samverkan för att sedan introduceras hos flera varuägare. Även små och medelstora företag. Det finns ett behov för fortsatt arbete kring ett fungerande beslutsfattarstöd som kan integreras med varuägarnas övriga affärssystem

… förankring av verkliga behov och på basis av detta beskriva en relevant och kontinuerlig arbetsprocess som även kan stödjas av ett IT-baserat beslutsfattarstöd. Projektets referensgrupp har uttryckt sitt gillande kring såväl process som skiss på stödsystemens funktioner.

… etablering av organisation och rutiner för kontinuerlig uppdatering av kommande IT-stöd samt uppdatering av nödvändiga underliggande data, exempelvis miljödata från NTM och andra specialistorganisationer för övriga hållbarhetsområden.